rmt                                                                                                                                                                                                                        

Filozofi

Letėrsi

Krijimtari Poetė tė rinj Gojėdhana Shqyrtime Lojėra flash Kush jemi  

Ballina

Shkrimtarė Shqiptarė

Histori Kombėtare

Rilindja

Letėrsia Bejtexhiane

Shkrimtarė tė huaj 

Nobelistėt

Foilozofėt Anglofonė

Filozofėt Arabė

Filozofėt e Lindjes

Filozofėt Frankofonė

Filozofėt Gjermanofonė

Filozofėt Grekė

Filozofėt Romakė

Sofizmi

Stoicizmi

Fjalor

Intervista

Portrete tė dalluara

Promovime, Pėrkujtime

Arkivi

Laureta Miftari:



Lidhje tė jashtėme:

Shah - Chess
Cartoon
Le Blog de Nicole.K



 

Dario Fo

(1926)

 

Shkruan:

Lediana Trentandue

 

Dario Fo, lindi mė 24 mars 1926 nė San Giano, njė fshat tė Lombardisė, nė njė familje punėtore, me traditė demokratike dhe antifashiste. Nėpėrmjet tė gjyshit tė tij nga mėma, ai zbuloi shum herėt teatrin popullor dhe traditėn gojore. Gjyshi, "fabulator" teatri  i njohur, por edhe bujk qė shiste nė tregje produktet e tij, improvizonte monologje  tė gjata pėr tė tėrhequr blerėsit.

Nė vitin 1952, Dario shkruan pėr radio monologjet e para komike, zbulon Il Picolo di Giorgio Strehler dhe bėn debutimin e tij si aktor e poashtu themelon revy me satira  sociale dhe politike.

Nė vitin 1954, martohet Franca Rame, e bijė e njė familje tė aktorėve tė njohur, me tė cilėn u bėnė partnerė tė pandashėm. Sė bashku, ata tė kthehen nė rrugėn e tyre tradicionale tė komedisė duke shkruajtėn vepra tė mėdha, ku kritikuan njė imagjinatė tė jashtėzakonshme institucionet dhe klasat nė pushtet me.

Suksesi i kėtyre monologjeve ia hapi dyert nė radio dhe sė shpejti edhe tė televizionit. Skica e tyre tė shkaktojė polemika dhe kėrcėnime andaj u ndal programimi i mėtutjeshėm.

Nė vitin 1968, me tė shoqen braktisėn strukturat oficiale tė teatrit dhe televizionit dhe filluan tė veprojnė nė sallat e drejtuar nga njė shoqatė kulturore politikisht e majtė, "Skena Nuova", qė ndihmohej nga Partia Komuniste Italiane. Por e majta "historike" dhe Partisė Komuniste reagoi keq kundrejt teatrit qė prezentonin Dario Fo dhe Franca Rame.

Nė vitin 1970, Dario Fo krijoi, me shokė tė tij, njė grup tjetėr teatror, "La Komuna". Kėto vite janė tė sukseseve tė mėdha: Mistero Buffo nė vitin 1969, i sjell famė botėrore, Vdekja aksidentale e njė Anarkisti (Morte accidentale di un anarchico)  nė vitin 1970 dhe Nuk duhet paguar! nė vitin 1974, shkruar nė lidhje me fushatėn e vetė-reduktimit tė faturat nė kohė tė inflacionit.

Anti-konformizmi e Dario Fo-ut dhe angazhimi e tij politik dhe social i sollėn procese tė panumėrta  tė gjykimeve: nė Itali, me pushtetin, policinė, televizion, papėn, sipas tė cilėve vepra qesharak  Mistero  fyente "ndjenjat fetare tė italianėve ".

Nė bashkėpunim me Franca Rame, ai shkroi njė seri monologjesh frymėzuar nga lufta italiane pėr tė drejtėn e shkurorėzimit dhe legalizimin e abortit. Ai gjithashtu shkruan pėr rezistencėn italiane dhe palestineze, nacizmi, fashizmi, problemet politike nė Kili, shkunorėzimi, droga, terrorizmi, Mafia, AIDS-i, seksualiteti dhe lufta grave pėr tė drejta.

Artist i jashtėzakonshėm, mė 1997, iu nda Ēmimi Nobel  pėr Letėrsi. Kjo ėshtė hera e parė qė njė njeri i teatrit aktor-shkrimtar-drejtor, tė merr njė dallim tė tillė.

Nė vitet e fundit, pėrmes veprave tė tij, ai pėrpiqet qė tė vė nė dukje tė metat e qeverisė sė kohės.

Veprat (titujt origjinalė):

  1. Gli arcangeli non giocano a flipper
  2. Aveva due pistole con gli occhi bianchi e neri
  3. Chi ruba un piede č fortunato in amore
  4. Isabella, tre caravelle e un cacciaballe
  5. Settimo: ruba un po’ meno
  6. La colpa č sempre del diavolo
  7. Grande pantomima con bandiere e pupazzi piccoli e medi
  8. L’operaio conosce 300 parole, il padrone 1000: per questo č il padrone.
  9. Legami pure che tanto io spacco tutto lo stesso
  10. Vorrei morire anche stasera se dovessi pensare che non č servito a niente
  11. Tutti uniti! Tutti insieme! Ma scusa, quello non č il padrone?
  12. Fedayn
  13. Mistero Buffo
  14. Ci ragiono e canto
  15. La marcolfa
  16. Gli imbianchini non hanno ricordi
  17. I tre bravi
  18. Non tutti i ladri vengono per nuocere
  19. Un morto da vendere
  20. I cadaveri si spediscono e le donne si spogliano
  21. L’uomo nudo e l’uomo in frak
  22. Canzoni e ballate
  23. Morte accidentale di un anarchico
  24. La signora č da buttare
  25. Coppia aperta, quasi spalancata
  26. 25 monologhi per una donna
  27. Una giornata qualunque
  28. Il papa e la strega
  29. Il primo miracolo del bambino gesś
  30. Dialogo con i matti
  31. Joan Padan a la descoverta de le Americhe
  32. Il diavolo con le zinne
  33. Lu santo juliare Francesco
  34. Il tempio degli uomini liberi
  35. Ubu roi, Ubu bass
  36. L’anomalo bicefalo
  37. L'Apocalisse rimandata

Lediana Trentandue
Pėrktheu: Filolet

 

Rradhitje sipas vitit:

• 1901 : R.S Prudhomme
• 1902 : Th. Mommsen  
• 1903 : B. Bjornson
• 1904 : Frédéric Mistral dhe José Echegaray 
• 1905 : H. Sienkiewicz  
• 1906 : G. Carducci
• 1907 : Rudyard Kipling
• 1908 : R. Eucken
• 1909 : Selma Lagerlöf
• 1910 : P. von Heyse  
• 1911 : M. Maeterlinck  
• 1912 : G. Hauptmann  
• 1913 : R. Tagora  
• 1914 : nuk u nda
• 1915 : Romain Rolland
• 1916: von Heindestam
• 1917 : Karl Gjellerup dhe H. Pontoppidan 
• 1918 : nuk u nda
• 1919 : Carl Spitteler
• 1920 : Knut Hamsun  
• 1921 : Anatole France  
• 1922 : J. Benavente
• 1923 : W. B. Yeats
• 1924 : W. Reymont
• 1925 : G. B. Shaw 
• 1926 : G. Deledda
• 1927 : Henri Bergson  
• 1928 : Sindgrid Undset
• 1929 : Thomas Mann  
• 1930 : Sinclair Lewis
• 1931 : Erik A. Karlfeldt
• 1932 : J. Galsworthy
• 1933 : Ivan A. Bounine
• 1934 : Luigi Pirandello
• 1935 : nuk u nda
• 1936 : Eugene O'Neill
• 1937 : R. M. Du Gard
• 1938 : Pearl Buck
• 1939 : F. E. Sillanpaa
• 1940 : nuk u nda
• 1941 : nuk u nda
• 1942 : nuk u nda
• 1943 : nuk u nda
• 1944 : J. V. Jensen
• 1945 : Gabriela Mistral
• 1946 : H. Hesse
• 1947 : André Gide
• 1948 : Thomas S. Eliot
• 1949 : W. Faulkner
• 1950 : B. Russel
• 1951 : Par Lagerkvist
• 1952 : F. Mauriac
• 1953 : W. Churchill
• 1954 : E. Hemingway
• 1955 : H. Laxness
• 1956 : J. R. Jimenez
• 1957 : Albert Camus
• 1958 : Boris Pasternak (u refuzua).
• 1959 : S. Quasimodo
• 1960 : S-J. Perse
• 1961 : Ivo Andriq
• 1962 : John Steinbeck
• 1963 : Georges Séféris
• 1964 : J-P Sartre (u refuzua).
• 1965 : M. A. Shollohov
• 1966 : S. J. Agnon dhe Nelly Sachs
• 1967 : M. A. Asturias
• 1968 : Y. Kawabata
• 1969 : Samuel Beckett
• 1970 : A. Solzhenjicin
• 1971 : Pablo Neruda
• 1972 : Henrich Böll
• 1973 : Patrick White
• 1974 : E. Johnson dhe Harry Martinson
• 1975 : E. Montale
• 1976 : Saül Bellow
• 1977 : V. Aleixandre
• 1978 : Issac B. Singer
• 1979 : O. Elytis
• 1980 : Ceslaw Milosz
• 1981 : Elias Canetti
• 1982 : G. G. Marquez
• 1983 : William Golding
• 1984 : Jaroslav Seifert
• 1985 : Claude Simon
• 1986 : Wole Soyinka
• 1987 : Joseph Brodsky
• 1988 : N. Mahfouz
• 1989 : Camillo J. Cela
• 1990 : Octavio Paz
• 1991 : N. Gordimer
• 1992 : Derek Walcott
• 1993 : Toni Morrison
• 1994 : Oe Kenzaburo
• 1995 : S. Heaney
• 1996 : W. Szymborska
• 1997 : Dario Fo
• 1998 : José Saramago
• 1999 : Günter Grass
• 2000 : Gao Xingjian
• 2001 : V. S. Naipaul
• 2002 : Imre Kertész
• 2003 : J. M. Coetzee
• 2004 : Elfriede Jelinek
• 2005 : Harold Pinter
• 2006 : Orhan Pamuk
• 2007 : Doris Lessing
• 2008 : J-M Le Clézio
• 2009 : Herta Müller
• 2010 : Mario V. Llosa


Ballina